När är prognosstyrning effektivast?

Stabilt inneklimat på rätt nivå är en röd tråd i energieffektivisering.

Det betyder att styrningen inte får leda till "dippar" i temperaturen. Det är de kallaste perioderna i de kallaste delarna i ett hus som bestämmer var börvärdet måste ställas. Eftersom man inte accepterar för kalla lägenheter. Det gör att börvärdet måste ställas med marginal för temperaturvariationerna - så att den kallaste delen blir acceptabel. Och då kan det vara för varmt i övriga delar.

Prognosstyrning bör då vara effektiv om det finns energi upplagrad i huset i form av övertemperaturer (varmare än rumstemperatur). Se figur:

I detta fall finns energi upplagrad i ett golvvärmesystem. Om inte värmetillförseln stryps före omslag till varmare väder förlorar man denna energi som även kommer att ge upphov till en "temperaturpuckel" inomhus.

På samma sätt kommer man få en "temperaturdipp" om man inte drar på värme före ett väderomslag till kallare väder. Och med ovanstående resonemang förstår vi vad som händer då: Vi måste kompensera dippen med förhöjt börvärde för att vi inte skall få klagomål.

Studera nästa bild:

Utan golvvärmesystemet finns ingen upplagrad energi i form av övertemperaturer. Ytterväggen håller i snitt 10°C om det är 20°C inne och 0°C ute. Innerväggar håller 20°C. Skulle vi dra ner på värmetillförseln före omslag till varmare väder, skulle den kalla ytterväggen orsaka en "temperaturdipp". I detta fall skall vi alltså släpa efter med värmesystemet - inte ligga före. Och då räcker det att ha en vanlig utetemperaturgivare.

Om prognosen innehåller information om sol och vind är det givetvis information som kan förbättra energiprestanda. Med det bör även här fungera lika bra eller bättre med givare på huset eftersom värmetillförseln skall göras efter den har inträffat (och verklig data är normalt exaktare än prognoser).

Läs mer om dippar och energibesparing>>

NordIQ Göteborg AB, Industrivägen 4, 449 44 Nol, tel/fax 0303-979 40