Du kan välja om du vill ställa in systemet själv eller om du vill att vi gör det.
Den första inställningen går väldigt snabbt att göra. Husets storlek (antal lägenheter), balanstemperatur och önskad innetemperatur är vad som krävs. Vill man sen optimera energianvändningen skall man finjustera parametrarna. Man kan använda statistiken från systemet efter ett par veckor och en metodbeskrivning som man får med centralen vid köpet.
Ja, alla komponenter kan köpas på öppna marknaden. Vi har en reservdelslista med förslag till leverantör du själv kan handla efter.
Ja du behöver inte bygga om den. Det räcker att konfigurera om DUCen. Den har alla standarfunktioner kvar förutom NordIQ-funktionerna och det går utmärkt att konfigurera programvaran för konventionell drift (men det är det väl ingen som vill...)
Tillgängligheten är troligen bättre på en NordIQ-central eftersom den kan styra på flera alternativa sätt. Feltoleransen gör att om en sensor går sönder så slår styrningen automatiskt om till en av flera alternativa reservmoder. Till sist kan den gå över till konventionell reglering. Eftersom den kan styra på flera sätt så är tillgängligheten högre än på en central som bara kan reglera. Du kan byta exempelvis en trasig temperaturgivare när du har tid och slipper rycka ut akut vilket bör ge lägre kostnader även om det blir något fler byten.
Absolut, golvvärmesystem ger låga returtemperaturer och låg flödestaxa. Eftersom ett golvvärmesystem lagrar upp energi med högre temperatur än inomhustemperatur så skulle den optimala styrningen reagera före väderomslag. Dvs här skulle prognosstyrning vara en fördel. I hus utan upplagrad energi över rumstemperatur skall man dock reagera efter väderomslag. Och då räcker det ju få reda på väderomslaget när det kommer (med utomhusgivaren).
Ja. Om man vill ha full energibesparingseffekt bör man dock ha en separat växlare för ventilationen.
Ja, man kan faktiskt använda styrsystemet för oljeeldade hus också.
Ja. Kommersiella fastigheter har dock oftast en mer komplex energistruktur med mer kyla och elförbrukare. Med en samordning av energisystemen bör det finnas en stor besparingspotential. Men hittills har vi bara jobbat med bostäder så detta skulle förmodligen kräva en del utveckling och kanske ett nytt pilotprojekt för att hitta bästa sätt.
Vi har inte märkt några ljudproblem ens vid 10 Bar, med den ventiltyp vi använder (TAC 241). Men det är riktigt att det förmodligen är ljudnivån som kan vara en faktor som begränsar hur höga tryck man kan köra över cenralen.
Ja på många sätt blir det enklare. Du kan t.ex. köra ut 10 Bar differenstryck utan problem i undercentralen. Den går till och med bättre då (snabbare styrning eftersom ventilen slipper röra sig så långt).
Med ett delnät med bara NordIQcentraler kommer nätets tryck svara direkt på ändringar i pumpning eftersom styrningen reagerar direkt på tryckändringar.
Ofta stiger effekt och primärflöde dramatiskt vid omslag till kallt väder eller vid regnskurar. NordIQs central tar det lugnare och dämpar reaktionen.
Läs mer >>
Om trycket försvinner eftersom pumparna stannar kan det bli besvärligt att få igång nätet igen, speciellt när ventilerna i undercentralerna oftast är överdimensionerade. Läs mer >>