Jämförelse av effekt och primärflöde
vid väderomslag

I bilden nedan visas ett exempel på hur en konventionell central normalt uppträder vid ett snabbt omslag till kallt väder. Det speglar även den vanliga reaktionen på regnskurar som ju ger ett snabbt temperaturfall.

Man ser här att centralen snabbt öppnar styrventilen och ökar effekt och flöde. Även returtemperaturen stiger. Att den gör det kan dels bero på att radiatorsystemets returtemperatur stiger när effekten ökas, dels kan det bero på att växlaren inte förmår kyla det höga flödet bättre.

I följande bild visas beteendet hos en NordIQ-central vid ett liknande tillfälle.

Mjukstyrningen i NordIQ’s central anpassar värmetillförseln bättre till husets behov vilket gör att värmetillförseln sker betydligt lugnare. I detta fall stiger inte returtemperaturen på samma sätt vilket gör att flödet inte heller stiger så dramatiskt.

I det förra fallet blev det en "lavin-effekt" eftersom avkylningen minskade samtidigt som effektbehovet ökade.

Vad händer vid ett strömavbrott?

Vid ett strömavbrott som drabbar ett större område kan strömmen försvinna både till undercentralen och till pumparna i fjärrvärmesystemet. När pumparna stannar i fjärrvärmenätet försvinner det drivande difftrycket i ledningarna och någon värme distribueras inte. I nedanstående bild syns hur difftrycket försvinner vid ett strömavbrott i Sandviken i Oktober 2005.

När strömmen kom tillbaka fick vi i detta fall ett "klagomål" på att undercentralen inte startat korrekt efter strömavbrottet och att varmvattnet inte kommit tillbaka. Kunden uppgav att varmvatttnet kommit tillbaka i andra delar av samhället, så det såg ju inte bra ut.

Eftersom vi har difftrycksgivare på centralen kunde vi efter kontroll på web-sidan se hur det stod till och kunde meddela kunden att fjärrvärmenätet inte fått upp trycket i den aktuella stadsdelen ännu.

Fallet visar hur det normalt ser ut efter en driftstörning. När strömmen kommer tillbaka är både tryck och temperatur låga, vilket medför att alla undercentraler öppnar ventilerna både för värme och varmvattensystemen fullt. Speciellt eftersom många ventiler är överdimensionerade och helt öppna kommer den begänsade värmen som finns tillgänglig att slukas helt av de första abonnenterna i nätet. Dessa får all värme till att börja med och värmen sprids därefter succesivt längre ut i systemet.

När vi fick klagomålet hade trycket inte hunnit byggas upp i de yttre delarna av nätet ännu. I diagrammet nedan ser man hur varmvattnet försvann under någon timme, hur ställdonet öppnar ventilen, och hur varmvattnet så småningom kommer tillbaka.

I nedanstående diagram ser man hur värmesystemet reagerar. Som synes påverkas inte innetemperaturen märkbart av några timmar drifstörning, eftersom huset är trögt.

Tack vare tryckgivaren och uppkopplingen kunde vi lugna kunden och spara en jourutryckning!

Exemplet förklarar varför energibolagen inte vill ha överdimensionerade styrventiler. Detta innebär att det blir svårare att få igång nätet. Fördelningen av den begränsade kapaciteten vid uppstarten fördelas ojämnt bland kunderna.

För att få en bättre funktion bör ventilerna "Gävledimensioneras" (dvs snåldimensioneras), eller som i NordIQcentralerna ha en mjukvarufunktion som möjliggör begränsning av ventilöppningen.